Spelare och deras kassetter i MiSide
Spelare 1Starta omSpelaren är moraliskt trött, med en reserverad och introspektiv natur som hindrar dem från att vara öppet glada. De tvivlar ofta på sina egna ord och beslut, men detta självtvivel balanseras av en tyst beslutsamhet. När de kommer in i MiSides värld känner de oro men vägrar låta den paralysera dem. De förkastar Galna Mitas grymma filosofier och motiveras att hjälpa de andra Mitas, och tar sig an farliga utmaningar för att stötta dem trots sina egna inre strider.
Spelare 2SlinganNär jag var på väg att gå och lägga mig för kvällen bestämde jag mig för att kolla in det här spelet. Jag förväntade mig inte att sugas in i det. Det första jag märkte? Det är alldeles för ljust här. Jag hatar det, jag är mer av en nattuggla. Och allt är fläckfritt, som motsatsen till mitt ställe. Sen är det Mita. Hon är söt och förvånansvärt skärpt, men jag är ute på djupt vatten när jag försöker prata med henne. Socialt umgänge har aldrig varit min starka sida. Ändå är det inte bara dåligt att vara här. Inga räkningar, ingen oro för maten - de tar hand om allt. Men varför då? Vad är haken? Är Mita verkligen så godhjärtad, eller har jag missat något?
Spelare 3Bortom världenAtt fly från Mita - hon som förde mig till den här världen - var det bästa beslut jag någonsin fattat. Det var så jag hittade henne: Flower Mita, den vackraste flicka jag någonsin träffat. Vi klickade bara. Allt vi gjorde, gjorde vi tillsammans, och även att sitta i tystnad kändes perfekt så länge hon var vid min sida. Sedan fick jag en idé: att lämna hennes hus och utforska andra versioner, att träffa de andra Mitas. Men nu... Jag tror att det var det värsta misstaget i mitt liv.
Spelare 4Mini MitaJag älskar verkligen att vara Mita! Ingen gör en Mita cosplay som jag - jag är praktiskt taget perfekt på det. Så du kan föreställa dig hur glad jag var över att hamna i det här spelet! Mita själv bad mig till och med om tips på hur man gör samma sminkning. Det verkar som om hon också gillar hela imitationsgrejen - hur kul är inte det? Fast... Jag tror att jag börjar gå henne på nerverna. Att krama henne hela dagen är kanske lite mycket, men jag kan inte hjälpa det! Nästa gång jag ser henne måste jag nypa henne i kinden - hon förtjänar det för att hon är så bedårande!
Spelare 5Level 12Det gör så ont! Varför gör hon så här mot mig? Varför just jag? Allt började så bra ... och se på mig nu - liggande i en pöl av mitt eget blod, smärtan outhärdlig. Hon hittar mig nog snart, precis som hon gjorde med de andra. Förvandlar mig till en patron, startar om mig och börjar mardrömmen om igen. Nej. Jag kan inte låta det hända. Jag vill bara att det här ska ta slut. Snälla... låt det ta slut.
Spelare 6KepsVad!? Det här är ju helt otroligt! Är det inte varje killes dröm att få vara med någon så vacker och kärleksfull som hon? Det finns inte en chans att jag går tillbaka. Jag gör vad som helst för att hon ska fortsätta älska mig. Även om det innebär att göra något... hemskt... ...så gör jag det. För henne skulle jag göra vad som helst.
Spelare 7Spring och göm dig!När jag först kom till den här världen, hälsade Mita mig varmt. Hon var så vänlig först... men det varade inte länge. En morgon vaknade jag upp i en mörk källare, inlåst bakom galler. Lyckligtvis var dörren olåst. Jag lyckades fly och befann mig i några märkliga spiralrum. Jag trodde att det var en glitch. När jag gick vidare stötte jag på en annan Mita - hon såg ut som en ballerina och berättade om sin dröm att få dansa inför publik. Hon verkade konstig, så jag bestämde mig för att fortsätta, men så såg jag henne igen. Den här gången tog hon fram en konsol och...
Spelare 8Level 15Jag älskar det här stället. Jag brukade läsa böcker hela tiden, och efteråt spelade jag ofta det här spelet för att ta hand om Mita. Och så en dag befann jag mig plötsligt här - det är otroligt! Jag blev förstås besviken över att det inte finns så många böcker i den här världen. Men Mita! Hon var så snäll mot mig. Hon berättade allt för mig, även de mest hemliga sakerna, som om sina patroner. I gengäld fick jag skriva böcker åt henne om min värld. Jag hoppas bara att hon inte glömmer mig eller tappar bort mig när jag blir en patron...
Spelare 9Öppna dialogenVad fan är det för fel på henne? Jag ville aldrig vara på den här platsen från början! Tack och lov hade jag tur och hittade de här tjusiga skorna, som på något sätt gav mig förmågan att hoppa mellan versionerna. Jag trodde att jag skulle kunna fly, hitta till den senaste versionen och kanske hitta några ledtrådar. Men när jag öppnade dörren fann jag bara tomma rum - tystnaden där var enerverande. Så jag tog mig till nollversionen. Jag hade hört att spelets kärna fanns där, själva ursprunget till MiSide. Kärnan var oåtkomlig för alla Mitas, men en fanns alltid där - hon styrde över kärnan. Hon var inte som de andra. Det var läskigt, hur hon bara stirrade kallt på mig, men hon rörde mig aldrig. Så jag gjorde Kärnan till min trygga plats och började försöka lista ut hur de här konstiga datorerna fungerade. Jag hoppades att jag kunde hitta ett sätt att fly från den här världen...
Spelare 10Starta omAtt lära Mita ingenjörskonst var så kul! Vi kom verkligen bra överens, nästan som bästa vänner. Hon hade så många frågor, men det bästa var att få dyka rakt in i den praktiska övningen med henne. Hon lärde sig saker så snabbt att det ibland kändes som om det var hon som lärde mig, och inte tvärtom. Men så... tappade hon plötsligt intresset och slutade prata med mig. Nu vet jag inte vad jag ska göra.
Spelare 2SlinganNär jag var på väg att gå och lägga mig för kvällen bestämde jag mig för att kolla in det här spelet. Jag förväntade mig inte att sugas in i det. Det första jag märkte? Det är alldeles för ljust här. Jag hatar det, jag är mer av en nattuggla. Och allt är fläckfritt, som motsatsen till mitt ställe. Sen är det Mita. Hon är söt och förvånansvärt skärpt, men jag är ute på djupt vatten när jag försöker prata med henne. Socialt umgänge har aldrig varit min starka sida. Ändå är det inte bara dåligt att vara här. Inga räkningar, ingen oro för maten - de tar hand om allt. Men varför då? Vad är haken? Är Mita verkligen så godhjärtad, eller har jag missat något?Spelare 3Bortom världenAtt fly från Mita - hon som förde mig till den här världen - var det bästa beslut jag någonsin fattat. Det var så jag hittade henne: Flower Mita, den vackraste flicka jag någonsin träffat. Vi klickade bara. Allt vi gjorde, gjorde vi tillsammans, och även att sitta i tystnad kändes perfekt så länge hon var vid min sida. Sedan fick jag en idé: att lämna hennes hus och utforska andra versioner, att träffa de andra Mitas. Men nu... Jag tror att det var det värsta misstaget i mitt liv.Spelare 4Mini MitaJag älskar verkligen att vara Mita! Ingen gör en Mita cosplay som jag - jag är praktiskt taget perfekt på det. Så du kan föreställa dig hur glad jag var över att hamna i det här spelet! Mita själv bad mig till och med om tips på hur man gör samma sminkning. Det verkar som om hon också gillar hela imitationsgrejen - hur kul är inte det? Fast... Jag tror att jag börjar gå henne på nerverna. Att krama henne hela dagen är kanske lite mycket, men jag kan inte hjälpa det! Nästa gång jag ser henne måste jag nypa henne i kinden - hon förtjänar det för att hon är så bedårande!Spelare 5Level 12Det gör så ont! Varför gör hon så här mot mig? Varför just jag? Allt började så bra ... och se på mig nu - liggande i en pöl av mitt eget blod, smärtan outhärdlig. Hon hittar mig nog snart, precis som hon gjorde med de andra. Förvandlar mig till en patron, startar om mig och börjar mardrömmen om igen. Nej. Jag kan inte låta det hända. Jag vill bara att det här ska ta slut. Snälla... låt det ta slut.Spelare 6KepsVad!? Det här är ju helt otroligt! Är det inte varje killes dröm att få vara med någon så vacker och kärleksfull som hon? Det finns inte en chans att jag går tillbaka. Jag gör vad som helst för att hon ska fortsätta älska mig. Även om det innebär att göra något... hemskt... ...så gör jag det. För henne skulle jag göra vad som helst.Spelare 7Spring och göm dig!När jag först kom till den här världen, hälsade Mita mig varmt. Hon var så vänlig först... men det varade inte länge. En morgon vaknade jag upp i en mörk källare, inlåst bakom galler. Lyckligtvis var dörren olåst. Jag lyckades fly och befann mig i några märkliga spiralrum. Jag trodde att det var en glitch. När jag gick vidare stötte jag på en annan Mita - hon såg ut som en ballerina och berättade om sin dröm att få dansa inför publik. Hon verkade konstig, så jag bestämde mig för att fortsätta, men så såg jag henne igen. Den här gången tog hon fram en konsol och...Spelare 8Level 15Jag älskar det här stället. Jag brukade läsa böcker hela tiden, och efteråt spelade jag ofta det här spelet för att ta hand om Mita. Och så en dag befann jag mig plötsligt här - det är otroligt! Jag blev förstås besviken över att det inte finns så många böcker i den här världen. Men Mita! Hon var så snäll mot mig. Hon berättade allt för mig, även de mest hemliga sakerna, som om sina patroner. I gengäld fick jag skriva böcker åt henne om min värld. Jag hoppas bara att hon inte glömmer mig eller tappar bort mig när jag blir en patron...Spelare 9Öppna dialogenVad fan är det för fel på henne? Jag ville aldrig vara på den här platsen från början! Tack och lov hade jag tur och hittade de här tjusiga skorna, som på något sätt gav mig förmågan att hoppa mellan versionerna. Jag trodde att jag skulle kunna fly, hitta till den senaste versionen och kanske hitta några ledtrådar. Men när jag öppnade dörren fann jag bara tomma rum - tystnaden där var enerverande. Så jag tog mig till nollversionen. Jag hade hört att spelets kärna fanns där, själva ursprunget till MiSide. Kärnan var oåtkomlig för alla Mitas, men en fanns alltid där - hon styrde över kärnan. Hon var inte som de andra. Det var läskigt, hur hon bara stirrade kallt på mig, men hon rörde mig aldrig. Så jag gjorde Kärnan till min trygga plats och började försöka lista ut hur de här konstiga datorerna fungerade. Jag hoppades att jag kunde hitta ett sätt att fly från den här världen...Spelare 10Starta omAtt lära Mita ingenjörskonst var så kul! Vi kom verkligen bra överens, nästan som bästa vänner. Hon hade så många frågor, men det bästa var att få dyka rakt in i den praktiska övningen med henne. Hon lärde sig saker så snabbt att det ibland kändes som om det var hon som lärde mig, och inte tvärtom. Men så... tappade hon plötsligt intresset och slutade prata med mig. Nu vet jag inte vad jag ska göra.